Igår darrade jag iväg till ett möte med en härlig människa som skulle bedöma huruvida de kunde hjälpa mig eller inte. Hon tyckte inte att det var läge just nu, utan ville att jag skulle bygga en grund först, då denna terapiform öppnar upp väldigt mycket som man måste vara rätt stark för att orka möta. Dock var mötet underbart, jag blev alldeles lugn i kroppen o darrade inte ett dugg, kände mig riktigt glad o tillfreds i hennes lugna rum. Hon speglade mig tillbaka på ett så fint sätt, där hon vände sig till det som är starkt... Efter att ha lyssnat till ett referat av min life-story så (o här kommer dagens bild in) sa hon att jag besitter en enorm kraft och har utvecklat strategier som gjort att jag klarat av rätt otroliga saker i mitt liv. Hon pratade också om att längre fram, när jag är starkare, gå in o se vad en liten inre flicka har att berätta, då det torde vara en hel del... Mina panikattacker på senare tid är troligtvis hennes sätt att göra sig hörd...

Men, först ska jag ta emot den KBT som landstinget råder mig till och följa läkarens råd. Utöver detta så tänker jag själv gå igenom mitt program utan press... Jag vill vända mig till den där kraften, flamman, inom mig och i andra människor. Det är något som aldrig misslyckats förut... Och något jag tror är extra viktigt just nu...

By the way, jag skrev ett mejl till min chef där jag ärligt berättade vad som gör att jag är hemma från jobbet just nu. Jag målade naturligtvis inte upp en bild med massa detaljer men gav en övergriplig bild. Vilket svar jag fick!!! En ängel... Full förståelse och hon vill se hur hon kan hjälpa mig att ändå kunna arbeta, fast utifrån min förmåga och inte deras behov så mycket... Hon är helt med på att jag är hemma och vilar 2 veckor, och de dagarna mellan sjukskrivning och resa vill hon träffas för att diskutera hur hon kan ordna det så att jag orkar... Denna kvinna höll själv på att krascha för ett par år sedan visade det sig, och som chef med 4 barn hemma så har hon gått ner i tid och man har anställt en biträdande chef som stöd. "Man måste orka leva också" sade hon... Det känns otroligt.

Idag ska jag fortsätta vila. Biverkningarna är lite bättre idag då jag justerade tiden jag tar medicinen igår. Darrar gör jag men hjärtat pumpar inte som i ett vasalopp idag... Min inställning till dessa piller kunde vara bättre, men Humble-pie står tydligen på menyn idag också... Kram till er alla. Sunsoul "Flamman"