Rapport från paradiset 1

Maui. Man vaknar sin första morgon och hör fåglar utanför verandan som låter som djungelfåglar. Man går upp o brygger kaffe, kaffe från Tonga-öarna. Man tar sin kaffekopp, sveper sin japanska morgonrock runt sig o tar en promenad till stranden på andra sidan gatan, förbi klubben för veteraner från andra världskriget, gamla människor sitter där i tidig morgon o hälsar Aloha när du går förbi. På marken ligger en fallen kokosnöt. Man lyfter upp den och förundras över att hålla i den... nere på stranden sätter jag mig i sanden bland massa koraller som flutit i land från revet utanför...

Vi åker till något som kallas för Swap-meet, det kan översättas till marknad. Här finns healers, massörer, hippies som överlevt det tjugonde århundradet. Locals som säljer frukt och grönsaker och massa saker... Köper mig en klänning. Får Gingerflowers i en underbar bukett från en ung hawaiiansk tjej, får att par solglasögon från ett surfarpar som flyttat hit och försörjer sig på att sälja prylar för stranden... Alltså FÅR... Ser en avocado som är det största jag skådat, vi snackar melonstorlek... Solen steker men den starka vinden från havet svalkar... Dricker fruitpunch, härligt kall, och äter shortribs. Gud vad gott... Kommer öka ett par kilo tror jag...

På kvällen sätter jag en blomma i håret och åker på ett couples-meeting i ett fint hus österut på ön... Det är ett knytkalas och vi möter par som varit gifta i 50, 60 år men också i ett eller en månad. Vi tillhör alla samma klubb, och det finns en sådan kärlek och värme och tacksamhet, en ödmjukhet inför livet på något sätt. Jag tas emot med kärlek och leenden, fast jag känner mig lite vilsen. Men en man på 80 år frågar mig om jag tycker om lutfisk så brister jag ut i skratt och isen känns bruten... Kramar, lyckönskningar och ett awwwww för att vi BARA stannar 3 veckor... Herregud, för mig är det ofattbart att jag fått komma hit, får uppleva det här. Överallt ler människor och hälsar. Överallt.

Målet är värt resan hit, med allt strul den bar med sig... Det tog två dagar istället för en och min jetlag är inte nådig kan jag säga. Men allt blir liksom en aning lättare med färsk stjärnfrukt och dragonfruit, och med surfarvågor och leenden... Kärlek till er, saknar er.