Yes...

Jodå, jag ska typ inte äta den medicinen någo mera. Skönt. Nu väntar ett par dygns avgiftning eller vad vi ska kalla det, som kan vara lite tuff men hellre det än som jag har mått rent fysiskt på den... Även psykiskt stundtals... Tänk er o tända av på tjack, ungefär så mår man på den här medicinen... Jag måste här tillägga att jag inte själv tänt av på denna vara, men varit nära många som gjort det o jag har mått, som de ser ut, i cirka två veckor...

Fortsatt sjukskriven en vecka till o möte med chefen efter läkarbesöket, vilket avlöpte väl. Hon är en ängel helt enkelt. Vi pratade en bra stund o hon fråga mig lite om min bakgrund kring utbrändhet o privat, varpå jag släppte en del detaljer men inte alla... Ganska långt ifrån alla faktiskt, men tillräckligt för att ha en ärlig konversation. Jag berättade för henne om hur rädd jag blivit när jag började jobba nu, för att jag misslyckats på denna punkt förut, jag har kraschat o brunnit o sist som jag jobbade "på riktigt" (inte lösa timmar eller semestervik) så gick det ju som bekant helt åt skogen o jag ägnade mig åt att riva ner övriga delar av mitt liv i flera år efter det... Jag jobbade på den tiden med en apa på ryggen... (se engelsk översättning monkey on your back, recovery-sidor är ett tips...) :-D

Nåväl, hon hörde mig på min rädsla för att misslyckas o att inte klara det o hur dessa tankar kommit både före jag började o efter... Hon log vänligt o varmt o sa att vi ska se om vi inte kan hjälpas åt så att jag får "vinna" nu... Is she an angel or what? Från o med nu, så ska vi prata hon o jag, dagligen om det behövs, o har jag bra dagar o kanske veckor så kommer jag dit o gör mitt jobb, med lite nedskärningar i mängd föreläsningar o kontakter i andra delar av företaget dårå, o känner jag att det blir för mycket då stannar jag hemma en dag eller går hem efter några timmar o bara säger till så fattar hon. Wow. Dessutom sa hon att det inte handlar om vad de behöver ha från mig i första rummet, utan att jag ska klara av det är viktigast av allt. Snacka om att jag darrade ut därifrån o verkligen upplevde den fina höstsolen... Tack Gud för dessa människor du har satt runt mig...

Nä nu ska jag gå o vila mig lite denna vackra oktoberdag, i eftermiddag väntar möte på klubben o pass hos polisen. Sen skaaaa jag ta det lugnt. Jag lovar... Kärlek S